Gedigen research bakom avslöjandet av rättsskandalen Quick

Jenny Küttim.

När researchern Jenny Küttim presenterade sitt och Hannes Råstams enorma researcharbete bakom filmen om Thomas Quick den andra december, fick publiken från Mälardalens Frilansklubb en spännande insyn i det svenska rättsväsendet.

Filmen handlar om Hannes Råstams och Jenny Küttims arbete för att bevisa Thomas Quicks oskuld och avslöja det juridiska rättskaos som felaktigt spärrade in honom under 23 år på Säters rättspsykiatriska klinik. Sture Bergwall/Thomas Quick, även kallad ”Sätermannen”, var svensk kriminalhistorias största monster dömd för åtta bestialiska mord, fast han själv påstod sig ha dödat betydligt fler.

Många frågor väcktes ikväll om hur en omfattande polisutredning kan vara så bristfälligt utförd, med en anklagad som gick på så stora doser av psykofarmaka att han bitvis knappt var kontaktbar under förhören, och terapeuter fick förklara för polisen vad de uppfattade som hans sanning. Och att Quick hade alibi för flera av de mord han anklagats för skulle ha skett, var något rättsväsendet fäste ringa vikt vid, när man nu hade ett erkännande. Senare förklarade Quick sina erkännanden med att han ville ha uppmärksamhet och behålla de fördelar i form av exempelvis stora mängder läkemedel som man gett honom för att få honom berätta om olika mord han sa sig ha begått.