Välkommen till samtal om research

Den 2 december mellan klockan 17-19 i  Upplandssalen på ABF-huset i Stockholm välkomnar Mälardalens Frilansklubb till en kväll med den grävande journalisten Jenny Küttim. Hon ska tala om sitt arbete med rättsskandalen Thomas Quick – nu aktuell i och med storfilmen Quick.

Filmen Quick är inspirerad av Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick: Att skapa en seriemördare. I filmen porträtteras Hannes Råstam och Jenny Küttims envisa arbete för att bevisa Thomas Quicks oskuld och avslöja det juridiska rättskaos som felaktigt spärrade in Quick under 23 år på Säters rättspsykiatriska klinik. Sture Bergwall/Thomas Quick, även kallad ”Sätermannen”, var svensk kriminalhistorias största monster dömd för åtta bestialiska mord, fast han själv påstod sig ha dödat betydligt fler.

Anmälan till ylva.berlin@ltffeature.com senast den 25 november. Glöm inte att ange ev. preferenser då vi bjuder på lättare förtäring samt kaffe/te, samt ditt medlemsnummer. (Det hittar du genom att logga in hos SJF och gå in på ”min sida” eller på fakturan från Servicebolaget).

Blåsta på pensionen

För drygt ett år sedan kom frilansjournalisten Inga Lisa Sangregorio ut med boken Blåsningen – så har det svenska pensionssystemet lurat oss alla. Det är en bok hon sedan dess ägnat mycket tid till att föreläsa om. Många verkar nämligen vara bekymrade över det nya svenska pensionssystemet som av politiker hyllats världen över.

Den fjärde november var det frilansande journalisters tur att på ABF höra författaren berätta att pensionsreformen inte ter sig så föredömlig längre, nu när konsekvenserna av den har blivit tydliga. Kanske gäller detta speciellt för frilansjournalister som inte alltid har pengar att lägga undan för framtiden.

Sangregorio som är född 1936 utgår i Blåsningen från hur pensionssystemet påverkar henne själv och vänkretsen. Många pensionärer har det förvisso gott ställt i dag. Men boken handlar framförallt om dem för vilka det nya systemet slår hårt och skoningslöst. Och ett långt arbetsliv ger ,trots löften, sannerligen inga garantier. Nej, det serverades inga pensionsspartips denna kväll. Mest ilska över hur politiker från alla läger kan stänga oss ute just i pensionsfrågan.

”Man blir lite avtrubbad av att jobba med extrema ämnen”

My Vingren
My Vingren.

Frilansjournalisten och Mälardalen-medlemmen My Vingren talade i ABF-huset i Stockholm i september, inför ett tjugotal frilansjournalister. My har tilldelats Prix Europa och nominerats till Stora journalistpriset för sin research.

My var tidigare anställd på en tjejjour, något som bidrog till att hon ville få möjlighet att förändra samhället. Hon var ”för klen för att bli polis” och började istället på en researchutbildning. Under ett par år arbetade hon för Researchgruppen och granskade högerextrema grupper.

Hon berättade bland annat om hur hon använder sociala medier för att hitta relevant information och gav tips på användbara sajter.

Idag har hon en hotbild mot sig. Anställda reportrar som hon har arbetat med har fått bättre stöd än hon som är frilans.

– Jag har trott att det är så här att vara journalist, att ha en hotbild mot sig, sa My Vingren och gav även en del tips på sajter och metoder som kan användas för research på nätet.

Tuffa tider för frilansande dagspressjournalister men UNT köper fortfarande frilansmaterial 

Roger Berglund UNT
Roger Berglund presenterade UNT för sju frilansjournalister. Foto: Monica Atterberg

Sju frilansjournalister gjorde i mitten av oktober ett studiebesök på Upsala Nya Tidning i Uppsala, där redaktionschefen Roger Berglund berättade om UNT:s utveckling genom åren, från den legendariske Axel ”Koftan” Johansson, chefredaktör i 45 år, och fram till dagens digitalisering.

Förr kunde man bli anställd på UNT utan någon speciell utbildning bara man hade ett stort engagemang. Idag anställs ingen utan universitetsexamen. Man bör dessutom helst ha multikompetens, kunna skriva, fotografera, videofilma och publicera på webben. UNT använder sig dock också av frilansfotografer.

Vilka artiklar köper UNT in?

* Feature, fördjupningsreportage, t.ex. till Leva och porträtt.

* Sportreferat

* Reportage, t.ex. i bostadstidningen

* Temaläsning, motor och trädgård

* Kultur, litet teater, litet musik

Men man bevakar inte längre kulturlivet i Stockholm.

UNT har frilansmaterial varje dag. Reportagedelen är störst. Sporten är också stor. Kulturartiklarna görs i mindre utsträckning av frilansare, nyhetsartiklarna minst.

Tidigare hade UNT en konsumentreporter. Då gjordes också matpriskoll. Det har UNT slutat med, på grund av bristande resurser. Roger Berglund anser inte att det har så stort läsvärde idag. Tidningen har inte heller någon grävtradition.

– Det tar för lång tid för reportern för att vi ska kunna betala, säger Roger Berglund.

Krav på frilansen

UNT köper in material för att det ska vara en egen avlastning. Frilansarna måste vara självgående och klara direktiven. Så här lång ska artikeln vara, innehålla så här många tecken och vara klar den här dagen. Våra anställda måste ha en annan person, t.ex. bänkgrannen som ska läsa igenom artikeln innan den lämnas in. Det kan vara en bra idé även för frilansare.

– Vi har ingen coachningverksamhet för våra frilansare. Den lägger vi på våra anställda som tycker att de får för litet. 

Vad betalar UNT?

– Jag har aldrig varit med om att någon betalat efter journalisttaxan, säger Roger Berglund. För en featureartikel, en dags jobb, är 3 000 kronor F-skatt högt i UNT:s värld. Det är litet pengar för en enstaka artikel. Men vi vill gärna knyta stadiga kontakter med frilansarna. Långsiktiga relationer är alltid bra. Man lär känna varandra. Fler vill skriva än det finns plats för. Det är till vår fördel.

Den frilans som vill sälja material vänder sig till avdelningsansvarig för det man vill sälja in. 

Hur säljer man?

– Mejla först, säger Roger Berglund. Jag brukar vara rätt snabb på att svara. Ringa kan ni glömma.

Monica Atterberg

13 journalister fick lära sig om stress och kreativitet

Foto: Ylva Berlin

Var galen! Släpp loss och lek lite. Var modig – våga tänka och göra annorlunda. Det var ett par av de tips Maria Gerlofson gav frilansjournalister under workshoppen om stress och kreativitet första måndagen i oktober.

Under hösten har Mälardalens Frilansklubb bokat Upplandsrummet i ABF-huset första måndagen varje månad, och i oktober var det dags att få tips och inspiration kring det här med stress och kreativitet. Varför blir vi stressade och vad kan man göra åt det? Och hur blir vi mer kreativa?

Stress bromsar kreativiteten, och många av tipsen gick ut på hur vi kan minska den skadliga stressen för att bli mer kreativa:

  • Förändring. Ändra situationen eller ta bort det som stressar, om det går.
  • Acceptans. Acceptera hur situationen ser ut, och inse vad som går att förändra och inte.
  • Medveten närvaro. Att vara helt närvarande i det du gör, till exempel när du äter eller diskar. Finns också många bra appar för att träna medveten närvaro.
  • Återhämtning. Se till att få ordentligt med sömn, och om du har sömnproblem, ta tag i det först! Återhämta dig genom att göra avkopplande saker som du tycker om, t ex odla, laga mat.
  • Motion. Promenader funkar också jättebra, det behöver inte vara hårdträning!
  • Goda relationer! Det första vi gör under perioder av stress är ofta att minska på både motion och tiden med nära och kära. Gör inte det!
  • Tydlig inre kompass. Hur är jag som person, hur vill jag leva mitt liv? Om verkligheten avviker för mycket från den du vill vara, uppstår stress.

Men vi fick också en rad kreativitetstips.

En av övningarna på workshoppen om kreativitet och stress. Foto: Elin Dunås

Mycket handlar om att bryta gamla mönster. Att testa en ny hobby, gå en annan väg till jobbet eller kursen, gå in i en butik jag aldrig provat förut. Och att oftare säga ”ja”. Som journalister hamnar vi lätt i ett ständigt ifrågasättande, och det blockerar nya idéer. För att illustrera fick vi göra en övning två och två där vi skulle planera en julfest och komma med idéer. Först skulle den andre personen säga ”nej, dålig idé”, om allt, i nästa steg skulle hen istället säga: ”Ja, och”, och fylla på med ytterligare idéer. Vi fick tydligt känna hur hämmande det är att hela tiden få nej och hur främjande för flödet det är att få ja.

Maria Gerlofson poängterade att det här ofta är en inre process där vi säger nej till våra egna idéer redan innan vi hunnit tänka dem klart.
Spara ifrågasättandet till senare, tipsade hon.

Tankar på ekonomin är något som stressar många frilansar. Om ekonomin är ansträngd kan vi behöva göra upp en handlingsplan för att få den att bli bättre.

En handlingsplan kan till exempel se ut så här:

  1. Vad vill jag göra i ett första steg?
  2. Vad vill jag uppnå?
  3. Vad motiverar mig att göra det?
  4. När ska jag göra det?
  5. Hur ska jag göra det?
  6. Hur belönar jag mig när jag gjort det?
  7. Vad är nästa steg?

Och det är intressant att blotta tanken ”vad stressad jag är” förstärker stressen ytterligare. Ett gott råd är därför att försöka distansera sig från sina tankar. Istället för att tänka att man är stressad, tänka: ”Nu har jag en tanke om att jag är stressad”.

Att våga göra fel är också viktigt för att inte hämma kreativiteten, och därför fick vi öva oss i att göra fel och ropa ”ja, jag gjorde fel!”.

Ibland måste vi också försöka acceptera att livet inte är en räkmacka, för någon, i alla fall inte jämt. Med den inställningen kan vi ta de motgångar som kommer med större jämnmod.

Vi var 13 frilansjournalister som fick lära oss mer om stress och kreativitet och prova enklare övningar denna måndagskväll, ledda av Maria Gerlofson som är journalist, dramapedagog, skådespelare i improvisationsteater och handledare i stresshantering, bland annat.

Nästa seminarium är ett samtal om våra framtida pensioner den 4 november, välkommen då!
Här hittar du mer information

TIPS: Frilans riks ordnar en webbsänd kurs om hur du hanterar stressen som frilans, 4 november kl 10-12.
Mer info och anmälan här