Porträtt av Justus Bennet i videomöte

Var med och dela på 20 miljoner kronor:
Så ska du tänka när du söker stipendier

Journalistförbundet, Journalistfonden och Publicistklubben delar årligen ut uppemot 20 miljoner kronor. Det berättade Justus Bennet, ombudsman och stipendiehandläggare på Journalistförbundet, under ett videoseminarium, arrangerat av Mälardalens frilansklubb. Det enkla budskapet löd: Sök!


Videomötet, via Zoom, var öppet för alla frilansjournalister inom SJF. Det samlade 32 deltagare från hela Sverige och några bosatta utomlands. Två skrivtolkar fanns också på plats. 47 personer var anmälda. Tekniska problem var den främsta anledningen till att en del inte kunde delta.

Vad ska man då tänka på när man söker stipendier?
– Läs igenom anvisningarna noga, sade Justus Bennet. Gå till de olika hemsidorna och läs! Uppfyller jag sökkriterierna? Ofta ska det man söker för vara påbörjat under en viss period. Då går det inte att starta under en annan tid. Ha lång framförhållning! Många stipendier delas bara ut en gång om året. Det är viktigt att lägga ner tid på motiveringen, som ska vara tydlig och klar. Varför ska just jag ska få ett stipendium?

Journalistförbundets stipendier

Journalistförbundet delar varje år ut mellan 12 och 15 miljoner kronor.
Just nu är sex stipendier utlysta. Sista ansökningsdag är den 24 september. För att ta del av stipendierna måste man ha varit publicerad med text eller foto i svenska tidningar och tidskrifter någon gång under de senaste tre åren. För foto gäller också publicering i böcker. Nytt för i år är att även publicering i nättidning räknas, text och stillbild men inte rörlig bild. Man ska vid ansökan länka till sina artiklar. Det är viktigt att ha byline under sin text eller sitt foto. Pengarna som Journalistförbundet delar ut är kopieringsersättningar. Därför är publiceringskravet viktigt.
Ålder spelar ingen roll för att få stipendium, inte heller om man är frilans eller anställd. Men har man fått stipendium brukar man sättas i karantän i ett och ett halvt till två år. De som aldrig fått något stipendium prioriteras.

Vilka stipendier har Journalistförbundet?

De kan delas in i två huvudgrupper: Språk och Utbildnings- och kompetensutveckling.
Språkstipendier finns för engelska (Brighton), tyska (Berlin), franska (Aix-en-Provence) och spanska (Madrid), sistnämnda inte varje år. Det är inga nybörjarkurser utan språkkunskaperna ska vara minst på A2 (europeisk nivåskala). Stipendiet för Utbildnings- och kompetensutveckling avser organiserad utbildning och kompetensutveckling enligt personlig studieplan. Det kan sökas två gånger om året. Det behöver inte ha anknytning till journalistiken utan kan handla om andra intressen som man har. Stipendier ges inte för reportageresor, specifik research eller rundresor. Maxbeloppet som man kan få är 50 000 kronor.

Inga av Journalistförbundets stipendier täcker inkomstbortfall eller traktamenten.

Säkerhetskurs för kvinnliga journalister

Nytt i år är ett stipendium för kvinnliga journalister för att gå en säkerhetskurs i Uppsala. Det finns 14 corona-anpassade platser. Stipendium i repris är Kreativitetsstipendium i Aten, som man kan söka två gånger om året. Journalist ++, Lär dig gräva i geodata, återkommer också. Här jobbar man med stora datamängder, till exempel genom att plocka ut statistik för olika ändamål och bearbeta dem.

Stipendiemöjligheter för journalister med personlig assistans

En deltagare undrade om det finns möjligheter för journalister som behöver personlig assistans att få stipendier för resor och utbildning.
– Grunden är att alla ska kunna söka våra stipendier, svarade Justus Bennet. Vissa platser, som Aten, kan dock vara svårtillgängliga om man har ett fysiskt handikapp.
Justus rådde dem som behövde denna insats att i förväg kontakta honom eller någon kollega på Journalistförbundet för att diskutera hur behovet ser ut.

Journalistfondens stipendier

Journalistfonden delar ut en och en halv till två miljoner kronor om året. Bästa sättet att få koll på fondens stipendier är att gå in på deras hemsida och anmäla sig till nyhetsbrevet. Då får man ett nyhetsbrev varje gång det kommer ett nytt stipendium. Just nu kan man söka två stipendier som går på Södertörns högskola. Det är kurser i digital research och digitalt berättande. Ansökan går ut 15 oktober.
Grunden för Journalistfondens stipendier är att de ska vara journalistiskt kompetenshöjande. Journalistfonden har som krav att man ska ha varit yrkesverksam som journalist i minst fyra år.

Publicistklubbens stipendier

Publicistklubben (PK) delar ut ungefär tre miljoner kronor om året. För de flesta stipendier gäller att man ska ha varit medlem i PK i minst ett år. Undantag från medlemskap är bland annat SIDA-stipendierna på närmare en och en halv miljoner kronor.
– Sida-stipendierna är litet bortglömda, sade Justus Bennet. De har åtminstone tidigare haft få sökande. Stipendierna ska ha anknytning till svensk biståndsverksamhet.

Länsstyrelsens stiftelsedatabas

Länsstyrelsens hemsida hittar man Länsstyrelsens stiftelsedatabas. När man kommit in på sidan skriver man “Stipendier” i sökfältet. Då får man upp en “sökbas” som heter Stiftelsedatabasen. Den är ett register över Sveriges samtliga stiftelser. Här kan man sen frisöka på journalist, journalistik, kultur och mycket annat som man kan vara intresserad av.
– Det kan ta tid att gå igenom mer än 2 500 stiftelser, sade Justus Bennet. Men har man tid så kan det ge rätt mycket pengar.

FOJO

FOJO, fortbildning av journalister, har också många intressanta kurser. De flesta kurser är kostnadsfria och alla journalister som varit yrkesverksamma för ett svenskt medium med ansvarig utgivare i minst två år har rätt att söka. SJF:s frilansare och arbetssökande kan, till skillnad från när det gäller de andra stipendierna, söka dagersättning hos Journalistförbundet. Den utgår med 1 000 kronor per dag. Det beror på att deltagarna här betalar sitt boende själva.

NJC

NJC – Nordisk Journalistcenter i Århus har också många kurser. För vissa av dem ger SJF stipendier.

För både FOJO och NJC gäller att man går in på respektive hemsida och söker. Blir man antagen kontaktar man därefter Journalistförbundet. För att få stipendium från SJF måste man uppfylla de publiceringskrav som SJF ställer, även om FOJO och NJC inte har dessa.

För frågor om stipendier, kontakta Justus Bennet: jb@sjf.se


Monica Atterberg


Foto: Justus Bennet under videoseminariet via Zoom om stipendier. Skärmdump.

Joakim Medin berättade om wallraffande

Joakim Medin håller föredrag
Joakim Medin i ABF-huset i Stockholm. Foto: Marja Beckman

FÖRFATTARSAMTAL. Den 7 september höll Joakim Medin, frilansjournalist och medlem i Mälardalens frilansklubb, ett föredrag för drygt tjugo deltagare i ABF-huset i Stockholm. 

Han färgade håret, odlade skägg och bar kläder han inte brukade bära. I sin förklädnad kunde Joakim Medin närma sig svenska män som köpte sex av thailändska kvinnor. Männen öppnade sig för honom på ett sätt som de aldrig skulle ha gjort för en journalist. 

Hans wallraffande i Thailand resulterade i boken Thailandssvenskarna som gavs ut i september 2019. Joakim Medin har även använt wallraffmetoden för att skriva om en österrikisk högerpopulistisk politiker. När han låtsades vara en ung högerradikal ”viking” från Sverige fick han citat som han aldrig hade fått på en presskonferens.

Wallraffande är en kontroversiell journalistisk metod som går ut på att låtsas vara någon annan i syfte att berätta något som en journalist annars inte skulle ha fått tillgång till. Ordet kommer från den tyske journalisten och författaren Günther Wallraff som har skrivit ett flertal reportage och böcker som bygger på att han har levt i den miljö han vill skildra. Arbetsmetoden har funnits mycket längre, ett tidigt exempel är den svenska journalisten Ester Blenda Nordström som redan på 1910-talet tog jobb som piga och avslöjade pigors usla arbetsvillkor.

Väckte faderskänsla

Joakim Medin berättade att han bar en dold mikrofon och bandade många timmars samtal med Thailandssvenskarna. När han närmade sig dem låtsades han vara en osäker och nyfiken ung kille, något som väckte en faderskänsla hos några av männen.

– Det var jätteintressant att lyssna på dem, men det var också svårt för mig att titta på när de begick övergrepp, att inte kunna visa vad jag egentligen kände, vilket var äckel. Men jag röjde inte masken en enda gång. För att wallraffa får du inte glida på din historia, berättade Joakim Medin.

Han märkte att männen han mötte befann sig i en helt annan ”filterbubbla” än han själv. De följde inte nyheterna i public service utan hämtade alla nyheter från alternativpress på högerkanten, och från Expressen. Enligt männen bryr sig Sverige inte längre om sina medborgare som byggt landet, bara om muslimer. Männen vill ha kvar traditionella könsroller och bli uppassade av kvinnor på ett sätt som de inte blir i Sverige.

Joakim intervjuade även prostituerade kvinnor till boken, men då var han öppen med att han var journalist. Han mötte liknande historier varje gång: Kvinnorna kom alla från extrem fattigdom på den thailändska landsbygden, långt ifrån de orter som turisterna besöker.

Satt i fängelse i Syrien

Joakim har gjort reportage i flera farliga områden. Under en resa i Syrien blev han och hans tolk frihetsberövade och satt i fängelse en vecka. 

Några år därefter fick han stipendium för att gå en säkerhetskurs hos Försvarsmakten. Kursen har varit till stor hjälp i hans fortsatta arbete.

Han berättade att det kan vara svårt att sälja in nyheter och reportage från riskfyllda områden. Många svenska medier svarar att de inte kan ta risken att ansvara för säkerheten, det blir för kostsamt. ”Du är ett dåligt omen”, sa någon. Vid ett par tillfällen har det gått bättre att sälja reportagen till internationella medier.

Eventuella dåliga omen hindrar dock inte Joakim Medin. Nu när coronarestriktionerna så smått börjar släppa planerar han nya resor till delar av världen som behöver bevakas.

Tips från Joakim Medin för den som vill wallraffa:

– Gör noggrann research.

– Var försiktig med alkohol, det är viktigt att vara tillräckligt klar i huvudet för att inte avvika från sin historia och komma ihåg detaljer (när han umgicks med Thailandssvenskarna låtsades han dricka mer än han gjorde för att smälta in).

– Läs och tala med journalister som har erfarenhet av liknande uppdrag.

– I slutet av 2019 gav Blank Spot Project ut den första säkerhetsboken för journalister. Kom levande hem – personlig säkerhet på farliga uppdrag.

Information om boken Thailandssvenskarna finns via denna länk.

Mer läsning:

I september 2018 anordnade vi ett författarbesök med Ester Blenda Nordströms biografiförfattare Fatima Bremmer. Läs mer om det här.

Porträtt av Justus Bennet

Videomöte: Så söker du stipendier för journalister!

Lördag den 12 september  kl. 15 – cirka 16.30 arrangerar vi ett seminarium via videolänk, Zoom, med Justus Bennet, ombudsman och stipendiehandläggare på Journalistförbundet. Alla journalistförbundets frilansar är välkomna.

Journalistförbundet, Journalistfonden och Publicistklubben är tre viktiga organisationer som årligen delar ut stipendier till journalister. Sista ansökningsdag för flera av Journalistförbundets stipendier i höst är den 24 september.

Justus Bennet kommer att berätta om vad du bör tänka på när du söker förbundets och andras stipendier. Hur undviker du enkla misstag?
Vad kan man söka och inte söka stipendium för? Detta är något av innehållet på mötet. Och självklart kan du ställa alla frågor och funderingar som du har kring stipendier.

Anmälan senast fredag 11 september 2020 till

Monica Atterberg, MonicaPrivat@gmail.com
Uppge namn, kontaktuppgifter och klubbtillhörighet
Seminariet är gratis och öppet för alla frilansjournalister i SJF.

Kom till mötet i god tid. Vi finns på plats från kl. 14.30

Foto (beskuret): Tor Johnsson